En nyhuggen svensk julgran kan vara julens bästa klimatinsats.  Granen har tagit upp och lagrat cirka 11 kilo koldioxid från atmosfären. Dessutom gör granen ytterligare en klimatinsats när den kastats ut.

En svenskodlad julgran på cirka 2,2 meter med en vikt på tolv kilo har under sin tioåriga uppväxt fångat koldioxid ur atmosfären och förvandlat den till bark, grenar och barr. Koldioxid är nödvändig för tillväxten. Det är fascinerande att julgranen främst lever av atmosfären och inte av jorden.

Totalt köper Sveriges konsumenter i år tre miljoner julgranar som bundit 9 miljoner kilo kol. Omräknat till växthusgasen koldioxid, CO2, motsvarar det 33 miljoner kilo.

Den klassiska rödgranen är fortfarande den vanligaste granen i svenska hem. Det är även den vanligaste trädsorten i Sveriges skogar och samma gran som används inom skogsbruket.

De unga granarna drivs upp från frön i plantskolor. I skyddad miljö får de växa i tre till fyra år upp till cirka 30 centimeters höjd innan de säljs vidare till julgransodlare runt om i landet. Där planteras granarna oftast ut på åkermark och får växa i ytterligare fem till åtta år innan de huggs.

Granarnas klimatinsats är dubbel. När julfirandet är över samlas de flesta granar in och flisas för att återvinnas som energi i värmeverk. På så sätt används den uttjänta julgranen i ny klimattjänst som ersättning till olja, kol och andra miljöovänliga energislag.

– Granarna blir utmärkt bioenergi. Det är en viktig klimatinsats att köpa en riktig gran istället för en plastgran, säger Hilda Runsten, expert på klimat och energi på LRF, Lantbrukarnas Riksförbund.

I år finns cirka 280 organiserade julgransodlare i Sverige, de flesta är enmansföretagare. Det stora nordiska julgransodlarlandet är Danmark med 3 500 odlare. Totalt odlas julgran på cirka 450 hektar mark i Sverige.