ANNONS

Kväve till höstsäd

I år kan en bestockningsgiva för att hjälpa tunna bestånd vara aktuell i många fält. Det är också högst sannolikt att mer kväve förlorats under vintern jämfört med exempelvis fjolåret. Det blir därför särskilt viktigt att anpassa kvävegivan efter fältets förhållanden. Det skriver Yara i dagens nyhetsbrev och fortsätter:
Följ utvecklingen i egna fält och ta del av Yara N-Prognos under säsongen. Lägg gärna ut nollrutor för att kunna bedöma/mäta kväveleverensen från marken.

Lägg en ogödslad nollruta! Rutan täcks med presenning vid varje gödslingstillfälle. Markera ut nollrutan noga, ibland kan det ta tid innan den syns. (Se bild)

I skrivande stund ligger fortfarande snö i stora delar av landet, så ännu är det svårt att helt bedöma hur den fuktiga hösten och de skiftande vinterförhållandena påverkat höstsädesbestånden. Men i många områden är höstsädesbestånden tunnare än normalt. Lyckligtvis är höstvete en flexibel gröda som till stor del kan kompensera för en dålig start, under förutsättning att det finns levande plantor någorlunda jämnt fördelade över fältytan. Den gångna hösten var överlag mycket regnig och vintern kom sent, vilket ökar risken för att mycket kväve har gått förlorat, dels genom utlakning, dels genom förluster till luften. De danska kväveprognoserna visar på lägre kväveinnehåll i marken än normalt, vilket ger en indikation även för Sverige.

Bestockningsgiva
Mycket tidiga kvävegivor gynnar främst bestockningen, och är därför inte aktuella i alla fält, men vid tunna bestånd kan en liten giva tidigt göra stor nytta . Här rekommenderas en tidig giva på 40-50 kg N som Axan® eller YaraMila® så snart fälten är farbara och gödsling tillåten.

I normalkraftiga bestånd behöves sällan någon ytterligare bestockningshjälp och i kraftiga bestånd kan en tidig giva vara direkt negativ, främst p g a ökad liggsädesrisk.

Kvävebehov och anpassning
Det totala kvävebehovet i ett enskilt fält beror på skördenivå och önskad proteinhalt. Markens leverens av kväve varierar mellan år och mellan fält. För att kunna gödsla optimalt bör man dra ner huvudgivan och lämna utrymme för en plats- och årsmånsanpassad kompletteringsgiva. Spara 20-25 % av beräknad totalgiva till en kompletteringsgiva som läggs i st 37 eller senare , beroende på hur året utvecklar sig. Följ Yara N-Prognos och mätningar/observationer i det egna fältet för att anpassa tilläggsgivan.

Höstråg, rågvete och höstkorn är tidigare i sin utveckling, så där behöver kvävet ut tidigare för att vara på plats till stråskjutningen.

Glöm inte nollrutan!
Nollrutor är ett bra sätt att kunna bedöma kväveleverensen från marken i det egna fältet. Allra bäst är det att göra en mätning i nollrutan med Yara N-Sensor eller Yara Handsensor. Även om ingen direkt mätning görs ger en nollruta en uppfattning om markens kväveleverens. De är viktigt att nollrutan läggs i en representativ del av fältet. Storleken bör vara minst 3 x 3 m – för mätning med Yara N-Sensor behövs större nollrutor.
Klicka här för att komma till Yaras riktlinjer för kvävegödsling i höstspannmål.

Relaterade artiklar