Idag analyseras den svenska mjölken bland annat utifrån celltalet. Ett högt celltal antas medföra lägre kvalitet. Svenska forskare har nu visat att detta inte alltid är korrekt. Kortvariga celltalstoppar påverkar inte mjölkens kvalitet hos kor med god juverhälsa.
Ökande celltal i mjölken är idag det vanligaste tecknet på mastit, vilket i sin tur medför lägre kvalitet på mjölken och minskade intäkter för lantbrukaren. Men ökade celltal kan även ha helt andra orsaker som inte alls påverkar kvaliteten på mjölken, till exempel betessläpp och ett förlängt mjölkningsintervall. Forskare vid SLU har nu konstaterat att dessa så kallade spontana celltalstoppar inte påverkar mjölkens kvalitet negativt. För mjölkbonden är det därför viktigt att kunna skilja toppar i celltal som tyder på mastit från de som har andra orsaker.
– Med dagens automatiserade mjölkningssystem kan lantbrukaren analysera mjölkens celltal vid varje enskild mjölkning. Då är det viktigt att veta att ökade celltal vid ett förlängt mjölkningsintervall, till exempel på grund av ett driftstopp inte behöver försämra mjölkens kvalitet eller betyda att kon har en infektion som behöver behandlas med antibiotika, säger Kerstin Svennersten-Sjaunja vid SLU.
Två grupper av kor med låga celltal följdes under tolv dagar. Korna studerades före, under och efter ett betessläpp respektive ett förlängt mjölkningsintervall. I båda grupperna märktes en markant ökning av celltal i mjölken både under och efter studien utan att mjölkens kvalitet påverkades nämnvärt. Resultaten visade också att det är samma typ av cell, polymorfonukleära leukocyter, som ökar vid en kortvarigt celltalstopp som vid infektiös mastit.
När celltalen ökar minskar som regel även mjölkmängden. Forskarna kunde i studien bekräfta detta, men överraskande var att mjölkmängden efter det förlängda mjölkningsintervallet var reducerad så lång tid. Under den vecka forskarna följde korna mjölkade varje ko cirka ett kilo mindre per dag.
– Att mjölkmängden kan påverkas negativt så pass länge efter ett förlängt mjölkningsintervall var ett resultat vi inte alls förväntat oss, men det är nog så viktigt att känna till för mjölkbönderna. I en senare studie som ännu inte är publicerad såg vi ingen återgång av mjölkmängden till normala nivåer ens under de tio dagar som vi då följde korna efter ett förlängt mjölkningsintervall, säger Karin Östensson vid SLU.