ANNONS

Experter varnar för brist på växtskyddsmedel

–    Kemikalieinspektionens nej till växtskyddsmedlet Stomp är ett exempel på den svåra situation som svenska odlare befinner sig i. Vi har kommit till en kritisk gräns när det gäller tillgången på växtskyddsmetoder i Sverige. Nu måste samhället ta ett samlat ansvar för att hitta långsiktiga lösningar, säger Klara Löfkvist, växtskyddsexpert på JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

Hon har tillsammans med en grupp svenska växtskyddsexperter arbetat fram en Växtskyddsvision för svenska trädgårdsbranschen, en strategisk forskningsagenda som har till syfte att stärka Sveriges konkurrenskraft inom trädgårdsproduktionen. I agendan efterlyser man en långsiktig satsning på forskning som kan skapa nya växtskyddslösningar och öka samarbetet mellan forskning och produktion.

–    Finansieringen av forskning inom området trädgårdsproduktion är i dag fragmenterad och blygsam i förhållande till branschens omsättning och de värden den skapar, säger Klara Löfkvist.
Stort produktionsvärde

Produktionsvärdet av svenskodlad potatis, frukt, bär, grönsaker, svamp, prydnadsväxter och plantskoleväxter bedöms vara ca 7 miljarder SEK.

–     Svensk trädgårdsodling har blivit beroende av dispenser för både biologiska och kemiska växtskyddsmedel och nya metoder behöver tas fram. En viktig del i detta är långsiktiga forskningsinsatser som genom att kombinera växtskyddsmetoder kan skapa hållbara strategier, säger Klara Löfkvist.

Forskningsagendan förespråkar ett hållbart växtskydd enligt integrerat växtskydd (IPM), som man har infört i hela EU och som innebär att man i första hand ska förebygga och minimera behovet av växtskyddsmedel, bland annat genom att använda friskt utgångsmaterial, mekanisk ogräsborttagning och naturliga nyttodjur som lever på skadedjur i odlingarna.

–    Men många grödor kan inte odlas utan växtskyddsmedel, och det går inte att ta bort kemiskt växtskydd innan andra växtskyddsstrategier finns framtagna och tillgängliga, säger Klara Löfkvist.

Tvingas importera

Experterna konstaterar att svenska producenter av grönsaker, frukt, bär och prydnadsväxter under lång tid har fått tillgång till allt färre växtskyddsmetoder – det är bland annat brist på icke-kemiska metoder, vilket gör det svårt att uppnå kravet på integrerat växtskydd.

–    Bristen på växtskyddsmetoder gör att vi tvingas importera sådant som hade kunnat produceras i Sverige. Det betyder sämre konkurrensvillkor för svenska odlare. Men det betyder också att den globala miljöbelastningen riskerar att öka, om produktionen av grönsaker, frukt och bär som vi konsumerar i Sverige sker i länder där det används fler och mer växtskyddsmedel än här, säger Klara Löfkvist.

Den strategiska forskningsagendan “Växtskyddsvision för svensk trädgårdsnäring” har sammanställts av JTI i samarbete med Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Jordbruksverket (SJV) och kan hämtas från JTI:s webbplats. Den har tagits fram inom ramen för Strategiska innovationsområden, en gemensam satsning mellan VINNOVA, Energimyndigheten och Formas.
spruta 05

Relaterade artiklar