ANNONS

EU-förslag ger fossilberoende

Bra för biogas och skogsbaserade biodrivmedel, en öppning för förnybar el men förödande för grödbaserade biodrivmedel och därmed ett hot mot svenska 2030-målet. Så sammanfattar 2030-sekretariatet EU-kommissionens förslag till revidering av förnybarhetsdirektivet som, om det går igenom, blir svensk lag 2021.

– Kommissionen presenterar ett direktiv som leder till ett fortsatt beroende på fossila bränslen, kommentarer Jakob Lagercrantz. Han fortsätter: Det går tvärt emot de svenska 2030-målen för transportsektorn, som sju partier står bakom, och som EU naturligtvis borde applådera och stötta.

I förslaget till klimatlag som riksdagen får på sitt bord i dagarna, föreslås ett sektorsmål för transporter vars klimatpåverkan ska minska med 70% till 2030 i linje med visionen om en fossiloberoende fordonsflotta. EUs mål för samma period är 12-15% procent minskade utsläpp.

EUs direktivförslag inkluderar en satsning på så kallade avancerade biodrivmedel, exempelvis producerat från avfall eller skogsrester. Men kommissionen har även med en maximal andel som får komma från grödbaserade biodrivmedel som sjunker från 7% 2020 till 3,8% år 2030. Idag är närmare 80% av alla biodrivmedel grödbaserade, och det är svårt att se hur Sverige ska kunna nå sina mål om den användningen mycket kraftigt begränsas.

2030-sekretariatet betonar dock att delar av förslaget är positivt:

– Att göra biodrivmedel av skogsavfall är klimatmässigt mycket effektivt och kan utnyttja delar av träden som idag inte används. Biogas från hushållsavfall och gödsel sluter kretsloppen lokalt och gör att ett avfall blir en resurs. På båda områdena är Sverige absolut världsledande, och därför är det utmärkt att EU lyfter fram dessa tekniker för framtiden.

2030-sekretariatet föreslår i sitt remissvar att en ny grupp biodrivmedel identifieras, som inkluderar grödbaserade biodrivmedel som kan visa mycket höga värden för klimatgasreduktionen. Två exempel är Lantmännens etanolproduktion, och Perstorps rapsbaserade biodiesel, som genom teknikutvecklingen kan uppvisa en klimatreduktion på upp till 90% jämfört med bensin eller diesel.

Direktivet förhandlas nu inom Europaparlamentet och senare i en trepartsförhandling mellan parlamentet, ministerrådet och kommissionen. Beslut tas tidigast kring årsskiftet 2017/18, och planeras införas i nationell lag 2021.

– Sverige måste ta täten i det fortsatta arbetet med direktivet, kommentarer Lagercrantz. Genom allianser med andra länder, och genom att lyfta industrins innovationer, måste man skapa ännu större utrymme för fortsatta satsningar på biodrivmedel. 2030-sekretariatet med berörda partners kommer att vara mycket aktiva i Bryssel under våren för att bidra till ett direktiv som gör att Sveriges klimatmål på transportområdet kan nås.

Relaterade artiklar