Enligt forskare på JTI och SLU i Uppsala kräver klimatförändringarna redan nu förändrad och anpassad skötsel av hästar, kor och andra djur som hålls utomhus vintertid. I ett avslutat projekt med köttdjur, fann man stora fördelar för ekonomi och djurvälfärd när djuren gick ute under vintern. Miljömässigt var det inte lika lyckat, främst beroende på att allt mildare vintrar gör att tjälen inte går tillräckligt djupt ner i marken.

När vintern är mild och regnig och tjäldjupet blir mindre, får marken sämre bärighet. Den trampas då lättare sönder av tunga djur, och det blir svårt att köra tunga maskiner ut till djuren för att utfodra och mocka.

I vårt försök motsvarade de totala förlusterna av kväve och fosfor 9 kg kväve och 1,4 kg fosfor över en vinter, vilket är tio gånger mer fosfor än vad som normalt förloras från åkermark, säger Eva Salomon, forskare på JTI och ledare av projektet.

Forskarna vid JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) testade utedrift vintertid av kvigor av köttras. Förhoppningen var bland annat att hitta ett billigare och mer flexibelt inhysningssätt för djuren, för att kunna visa på vägar till bättre lönsamhet för svenska nötköttsproducenter. Stallbyggnaden står annars för en stor del av kostnaden i nötköttsproduktionen. Grupper av kvigor (cirka 400 kg/djur) hölls på en vall som legat i åtta år på en mellanlera, med en djurtäthet på 72 djur per hektar. En gång per vecka flyttades djurens utfodringsplats och de fick nya ensilagebalar. Vindskydd och vatten till korna flyttades däremot inte.

Det ekonomiska utfallet av försöket var positivt. Den beräknade årskostnaden per djur var hälften så stor (1 500 SEK) som för en traditionell ligghall (3 000 SEK). Resultaten visade även på god hälsa och välfärd för kvigorna. Men miljöbelastningen i form av söndertrampad mark och växtnäringsläckage genom ytavrinning blev stor.

Utomhusdrift kan underlätta för lantbrukare med befintlig besättning att snabbt utöka sin verksamhet och locka nya producenter att börja med köttproduktion. Men för att inte miljöpåverkan ska bli för stor när klimatet blir allt varmare, måste man anpassa konceptet, säger Eva Salomon.

Forskarna har resonerat kring möjligheten att ha djuren inomhus eller på hårdgjorda ytor när det regnar som värst, men många köttproducenter har annan yrkesverksamhet vid sidan om och kan ha svårt att agera snabbt när det kommer regn. Att samla upp och köra bort gödsel från fållan fungerar inte heller bra när vintern är mild och marken mjuk. I projektet började det uppmätta växtnäringsläckaget ganska snart efter det att djuren släpptes ut på senhösten och det skulle ha krävt täta transporter av gödsel för att minska näringsbelastningen, vilket också skulle ha gjort den redan söndertrampade marken ytterligare sönderkörd av tunga maskiner.

De bästa lösningarna vore kanske om fållorna och även vindskydden och vattenplatserna flyttades oftare, och att djuren fick en större yta att fördela sig på, säger Eva Salomon.

En rapport om projektet har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Agricultural Sciences nr 6,sid 1248-1261, under titeln Winter Runoff of Nitrogen and Phosphorus from a Rotational Pen Design with Suckler Cows. Projektet finansierades av Mistra – stiftelsen för miljöstrategisk forskning.