ANNONS

Digitaliseringen på ojämn frammarsch i lantbruket

Svenska lantbrukare har ett stort intresse för digitalisering inom växtodlingen och har kommit långt i de inledande stegen. Men bara en mindre andel använder all kunskap som samlas in i praktiken. Det är fortfarande inte tillräckligt enkelt att använda den nya tekniken.

Det visar Fältrapporten från Hushållningssällskapet, en månatlig sammanställning av läget från växtodlingsrådgivarna runt om i landet.

– Det händer väldigt mycket inom svenskt lantbruk på det här området nu. Sverige och svenska lantbrukare ligger väl så bra till om man jämför med Illinois, USA, och Nederländerna, säger Martin Niklasson, rådgivare på Hushållningssällskapet Väst som har goda internationella kontakter.

Användningen av gps-styrning, drönare och olika applikationer för mobiltelefon ökar. Många är duktiga på att samla in data, men betydligt färre utvärderar eller använder all information i praktiken.

– Jag tror att det stora breaket kommer när användningen av det digitala kan ske på ett enkelt sätt. Det krävs fortfarande ganska mycket, säger Anna Linnell, rådgivare i Mälardalen.

Årets första fältrapport från Hushållningssällskapet visar också att läget i fält i stort sett är oförändrat jämfört med för två månader sedan. I fjol valde ovanligt många att höstså grödor och det ser bra ut inför våren. På flera håll i södra Sverige är det dock fortfarande torrt – vattenmagasinen behöver fyllas på.

Återkommande köldknäppar och långvarigt snötäcke kan skada grödorna. En ovanligare skaderisk, som rapporteras från Dalarna Gävleborg, är snöskoteråkning på fält där snötäcket bara är drygt fem centimeter.

Läs mer om de regionala förhållandena i Hushållningssällskapets fältrapport nedan. Där finns kontaktuppgifter till regionala rådgivare.

Hushållningssällskapets Fältrapport januari 2019

Sammanställning från Hushållningssällskapets växtodlingsrådgivare över hela landet om läget i fält i slutet av januari.

Frågor: 

1. Vad har hänt i fält sedan november 2018? Hur bedömer du utsikterna inför året? 

2. Hur ser det ut med digitalisering hos era kunder? Hur långt fram är svenskt lantbruk enligt din mening?  

Skåne

David Gottfridsson, david.gottfridsson@hushallningssallskapet.se,

010–4762277

1. Det har inte skett några större förändringar sedan slutet på november, så det ser bra ut. Den närmaste en och en halv månaden blir avgörande. Risker finns om det kommer sena köldknäppar i kombination med kall blåst.

2. Det varierar mycket mellan dem som inte har så mycket ny teknik och är nöjda med det till dem som har allt och använder den nya tekniken. Intresset för våra precisionskurser är stort och de är välbesökta. Jag är själv intresserad och tror att det kommer mer och mer. Fler och fler får upp ögonen och ser nyttan med att exempelvis variera kvävegivan i spannmål och använder sig av satellitbilder som är gratis.

Den nya tekniken är fina verktyg, men man får inte sluta att tänka själv. Man måste också utvärdera insatser och det är svårt. Dessutom är det fortfarande ibland svårt att få alla delar att fungera tillsammans, det är komplext.

Halland

Johan Skyggeson, johan.skyggeson@hushallningssallskapet.se

035-465 14

1. Läget ser bra ut. Det är inga större förändringar sedan slutet av november, det ser fortfarande väldigt frodigt ut. Hur det blir beror på vad som händer i slutet av januari och februari.

2. Många använder tilldelningsfiler för bland annat kalk, cirka 80 % av de som markkarterar använder styrfiler eftersom att vi har ett gott samarbete med de lokala maskinstationerna. Varierad utsädesmängd har inte slagit så mycket än och inte heller varierade kaliumgivor till vall. Däremot finns det mycket att arbeta med vad gäller datainsamling och utvärdering av denna. Det försöker vi få kunder att jobba med. Flertalet fabrikat på marknaden loggar kontinuerligt data från maskiner, som ofta inte ens exporteras från maskinen.

Kalmar/Öland/Kronoberg/Blekinge

Therese Tarler, therese.tarler@hushallningssallskapet.se,

070–6056755

1. Vi har väletablerade höstgrödor med mycket biomassa så det ser bra ut inför våren. Det har hittills varit milt, men nu har vi kommit in i en mer varierad väderlek. Risken med den växlande väderleken är att grödan kan drabbas av utvintringssvampar när vi har snönedfall i kombination med otjälad mark.

Det är fortfarande väldigt torrt i vårt område. I dikena ser man att det inte är den vattenmängden man skulle önska. Vi behöver mer nederbörd till mars/april innan växtsäsongen sätter i gång.

2. Allt fler använder växtodlingsprogram i mobilen. En del avvänder det bara som sprutjournal och andra delar ut till entreprenörer och anställda för att bokföra överfarter på fälten. Det passar bra om man har många mindre skiften. Mobilanvändningen ökar överhuvudtaget. Det finns många praktiska appar, exempelvis för att känna igen ogräs eller för att kunna bedöma skyddsavstånd vid bekämpning. Uppskattningsvis är det hälften av våra kunder.

I vårt område finns en del maskinstationer och de använder sig allt oftare av avancerad teknik moderna maskiner. Det kommer lantbrukarna till godo.

Vi ser ökad användning av styrfiler för att anpassa utsädesmängd och för att styra fosfor och kalium efter markkartering.

Gotland

Bengt Viken, bengt.viken@hushallningssallskapet.se,

070–7757633

1. Det ser fortsatt mycket gynnsamt ut. Det är torrare än vanligt. Fortfarande låga grundvattennivåer. Det behövs mer vatten.

2. Några få större lantbrukare, framför allt potatisodlare, är mycket intresserade och har kommit långt med att bland annat göra egna styrfiler. Men det stora flertalet på Gotland, främst mindre lantbruk, har inte kommit så långt. Hos dem är intresset inte så stort. De hyr ofta in maskinstationer och får på så sätt tillgång till ny teknik.

Det finns ett stort intresse för och ökad användning av gps. Mobilanvändningen ökar.

Östergötland

Christian Danielsson, christian.danielsson@hushallningssallskapet.se,

0708–290856

1. Det ser ovanligt bra ut. Ju längre vintern går desto mindre blir risken för utvintringssvampar.

2. Våra kunder verkar mer på med digitaliseringen än många andra lantbrukare. De ligger ofta i framkant. Generellt tycker jag att svenskt lantbruk har legat lite efter, men det händer mycket nu. Det beror bland annat på att det är mycket generationsskiften. Många yngre kommer in med mer grundkunskaper. Ett exempel är användningen av styrfiler.

Mälardalen/Örebro län

Anna Linnell, anna.linnell@hushallningssallskapet.se,

070–662 02 72

1. Läget är bra. Höstsäden ser bra till mycket bra ut. Det innebär att man kan ta det lugnt med första kvävegivan i vår, det är välbestockat.

På några ställen där man inte ogräsbekämpade i höstas kan det bli mycket ogräs. Det är vi uppmärksamma på.

Kylan i början av december ledde till att rapsen luktade ruttet på många håll när den tinade. Men den ser ändå överlag fin ut. Kanske tog kylan lite av skörden, men enstaka kalla nätter är nog ingen katastrof.

I höstas såg vi mycket spillsäd. På vissa håll verkar den död men på andra ställen, som mellan Enköping och Strängnäs, verkar den fortfarande pigg.

Ovanligt många direktsådde i höstas eftersom det var lite halm. Det finns viss oro för att ogräsbekämpningen inte kom ned till marken utan fastnade i växtrester.

2. Det är otroligt olika hur långt man har kommit – något medeltal finns inte. Vi har kunder i ett stort spann. Förvånansvärt många är ändå intresserade, oavsett ålder.

Vi gör digitala växtodlingsplaner till våra kunder. Det är fortfarande en del som har dem på papper. Ungefär hälften av kunderna för själva sprutjournaler och använder andra digitala verktyg. Det är inte lika många som går steget vidare och gör egna tilldelningsfiler och använder, kanske bara tio procent av kunderna.

Många har drönare och kan göra egna filer. Väldigt många samlar in data, men fixar inte det sista steget själva. Jag tror att det stora breaket kommer när användningen av det digitala kan ske på ett enkelt sätt. Det krävs fortfarande ganska mycket.

Hushållningssällskapet lanserade tjänsten Markkartering.se (precisionsodling). Det finns ett jättestort intresse, lantbrukarna ser direkt fördelarna. Men det är fortfarande i startgroparna. Bara ett fåtal har kommit långt.

Skaraborg

Emma Lübeck, emma.lubeck@hushallningssallskapet.se

0705–224843

1. Det har inte hänt så mycket i fält – det ser fortfarande bra ut. Vi har inget snötäcke så det har inte varit risk för snömögel. De kommande två månaderna kommer vara avgörande för övervintringen av våra höstgrödor. Det har inte kommit så mycket nederbörd så en del funderar på om vattenmagasinen kan fyllas eller om vi får ytterligare en torr odlingssäsong.

2. Det ser väldigt olika ut – från nästan inget till ganska hög grad av digitalisering. Det ser ut att vara lite av en generationsfråga. Vi har jobbat mycket med att styra kvävegödsling utifrån olika mätmetoder och CropSat. Tidigare har många inte haft maskiner för att kunna styra olika insatser men i takt med att många byter t.ex. såmaskin ökar intresset för styrning av gödsel/utsäde och vi gör en hel del styrfiler åt våra kunder. Viktigt att värdera teknik och information! Vad säger den? Vad kan det ge utifrån mina förutsättningar?

I vissa områden är vall en stor gröda och det finns inte så mycket tillämpbart inom precisionsodling för vall.

Våra kunder använder mer och mer växtodlingsprogrammet i sin telefon.


Bohuslän, Dalsland och västra Västergötland

Martin Niklasson, martin.niklasson@hushallningssallskapet.se,

0521–725522 

1. Oförändrat jämfört med november. Det ser mycket bra ut.

2. Det händer väldigt mycket inom svenskt lantbruk på det här området nu. Sverige och svenska lantbrukare ligger väl så bra till om man jämför med Illinois, USA, och Nederländerna som jag nyligen har haft kontakt med. Allt fler hoppar på tåget. Vi har hela spannet: från inget till att man har all tillg��nglig teknik. Det handlar mest om det egna intresset. En del använder allt, andra har köpt hyllvärmare. Om det är mycket strul initialt är risken stor att man inte använder tekniken. Men jag tror inte att det är så stor risk att man köper på sig mer teknik än man behöver.

När det gäller AI (artificiell intelligens) och beslutssystem är det lättare att få till det i ett växthus eller en ladugård där man styra allt. Det är svårare i öppen växtodling där det finns externa saker som påverkar, inte minst vädret. I växtodling vill man kanske snarare ha ett beslutsstödsystem än ett system där datorn fattar beslut.

Värmland

Pia Björsell, pia.bjorsell@hushallningssallskapet.se,

072–4023514

1. Det ser fortfarande fint ut. Det första ordentliga snötäcket kom i veckan. Risken för snömögel minskar eftersom det inte har varit så mycket och långvarig snö.

2. Vi arrangerade en precisionsodlingsdag i december då vi tittade på tilldelningsfiler och utrustning man kan använda för precisionsodling. Intresset var stort och det är många som vill komma i gång. Men de har inte riktigt vetat hur de ska göra. Många har digitalt växtodlingsprogram och de har också ofta redskap och maskiner så att de skulle kunna variera utsädes- och gödselgivor. Det känns som att vi ligger på tröskeln till att komma i gång mer i Värmland inom kort.

Dalarna Gävleborg

Henrik Bergman, henrik.bergman@hushallningssallskapet.se,

0730–391416

1. Det har hittills varit en skonsam vinter för höstsäden i och med att snön kom sent. Det ser bra ut. Det som kan vara ett bekymmer är skoteråkning. Är det bara fem, sex, sju centimeter snö tar grödan skada av snöskotrar. Annars är vi inte oroliga just nu.

2. Se ovan, Mälardalen/Örebro

Norrbotten

Kristina Sigfridsson, kristina.sigfridsson@hushallningssallskapet.se,

073–0508925

1. Vi har bara fått mer snö. Utsikterna ser goda ut. Förutsättningarna för växtodlingen är bra eftersom det fanns möjlighet att jobba undan i höst. På vallsidan verkar det som att fler än vanligt behöver lägga om förstaårsvallar och komplettera insådder från i fjol.

2. Min känsla är att vi hittills inte kommit lika långt vad gäller digitaliseringen i växtodlingen jämfört med södra delen av Sverige, även om det finns enstaka lantbrukare i området som är mycket intresserade och testar ny teknik. Men vi har få rena växtodlingsgårdar.

Digitala växtodlingsplaner blir allt vanligare och många av våra kunder uppskattar DataVäxt i mobilen. 

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng